Igår skrittade jag fram först för hand i paddocken. Tänkte först rida ut men det var full fart på traktorerna och det var en granne som höll på att gräva upp något längs vägen osv. Kände att detta blir för stressigt för Philippa. Såg det redan på henne när jag hade henne inne i stallgången. Så beslöt mig för att skita i uteritten och ha kul på ängen istället! Ville inte rida i paddocken då jag som person är väldigt noga med och vill att en häst ska gå på varierat underlag, för hästens bästa! Man ser ofta hästar, speciellt inom stor tävlingsnivå,ridskolor och häst skolor som får gå mer på mjukt underlag än hårt och bara rids runt och runt i en paddock eller oftast kanske i ett ridhus. Tycker det inte är speciellt snällt mot hästarna! En häst vill också ut och bara få ha kul utan " arbete "! Så det är jag väldigt noggrann med.

Så vi red på ängen och det var full fart. Skrittade bara fram i paddocken och sen red vi till ängen där jag tänkte skritta fram lite till men Philippa var på tårna och ville bara springa!
Men kul hade vi! Och hon njöt, och även jag. Det är så underbart och faktiskt skit roligt att rida allra längst ner till ängen, vända Philippa, ta galoppskänkel och bara släppa tyglarna och hon får springa så fort hon bara vill! Det är sån känsla. Och man känner glädjen från Philippa. Ja, den känslan är nog lite extra svår och förklara, speciellt för icke hästmänniskor.
Men ni som rider, ni förstår vad jag menar! :)
/ Erica